#prataom det - Woody Allen

Det finns en rad filmer och filmskapare som spelade en stor roll i formandet av min självbild och min  bild av kvinnor och män. Jag hade  inget filter och har sedan det första drabbande mötet med en del av dessa regissörers filmer engagerat följt deras filmkarriär med stigande olust. Detta är uppgörelsen med dem. Så mycket investerad tid och engagemang som jag aldrig får tillbaka och som jag aldrig skulle gett någon bladig sexistisk idiot på krogen.

 Okej Woody. Du duperade mig verkligen med ditt New York fyllt av smarta, kvicka människor som för intelligenta samtal i ett rasande tempo om allt från relationer till absurda banaliteter. Vansinnigt charmigt. Verkligen, jag menar det. Men allt det där var ju bara rökridåer för att dölja ditt verkliga uppsåt. Din drivkraft och underliggande agenda var hela tiden att framställa dig själv som filmens svar på Adonis trots sakens uppenbara orimlighet. Denna lömska plan genomförde du  naturligtvis successivt för att inte bli påkommen. Mitt intresse väcktes med Manhattan. Manhattan var särskillt intagande för unga kvinnor tack vare Diane Keatons karaktär med sin androgyna stil. Mycket smart drag! Ja, sedan rullade det på med Zelig(otroligt rolig film), Kairos röda ros, Hanna och hennes systrar ( åh, jag såg inte tecknen), Små och stora brott, Alice (okej, jag älskar fortfarande Alice), Fruar och äkta män, På tal om Afrodite....Ja, det var ungefär här som till och med jag började snegla ängsligt mitt biosällskap. Vad är det här? Helena Bonham Carter och Mira Sorvino vill båda ha Woody? Sedan blev Julia Roberts nerkärad i Woody i Alla säger I love you... Här tog vi faktiskt ett ganska rejäl paus jag och Woody. Tills en sommar då jag och min man var ute och promenerade. När vi passerade Victoria visade det sig att en bekant jobbade där och släppte in oss gratis på en film som just skulle börja. Det visade sig vara Whatever Works. Man kan säga såhär. När nu Woody befäst att unga vackra kvinnor vill ha just honom är steget inte så långt till att leva ut alla gamla otrevliga, hypokondriska och griniga gubbars fantasi. Den om att det ska komma en ung tjej och ta hand om halta, sura gubbar som slår ut med händerna. Här är jag! Jag är sur och livstrött och har ont. Baka, laga mat, städa och älska med mig trots att jag inte orkar ge något tillbaka. Men nu är jag inte längre gammal nog att vara din pappa. Jag skulle faktiskt kunna vara din farfar. Cirkeln är sluten. Woody har åstadkommit det han satte som sitt mål när han gick in i filmbranschen. Komsi, komsi och sitt i farfar Woodys knä! Im sexy and you know it.